Hilde...

Mitt företag växer stilla fram både långsamt och snabbt! Min vision är den samma, jag har fortfarande samma bild i huvudet. Det närmar sig tiden då jag kommer kunna visa er allt mer av det! Lokalen börjar bli färdig och jag ska denna vecka ta mig an att sy upp kläder till mina testpiloter! 

Så här såg lokalen ut när jag började!

Så här ser lokalen ut nu! 

Som del i detta är att hitta ett namn på företaget. 

Jag har provat lite olika och fått mycket bra feedback!

Namnet jag har valt är inspirerat av min största inspirationskälla! 

Min fina mamma Margaret Jorhild Lundvang.

Namnet blir Hilde creations

Jag tänker mig att Hilde är min kreativitet, mitt driv och mitt nytänkande! Hon ser inga hinder utan roliga möjligheter att göra nått fantastiskt.

Hon är vännen som alltid stöttar, som aldrig slutar tro på min förmåga att ro det i land!

Ja nu börjar jag ta mig an mina produkter och det är fantastik kul att kunna ägna sig åt det man älskar att göra! Hade jag inte haft sån abstinens efter min lilla familj så hade jag helt klart varit där jämt!

Här är lite mer bilder av vad jag jobbar med.

Är ni intresserade av att få mer uppdateringar så följ mig på instagram!

HILDE_CREATIONS

Fixar och trixar

Nu jobbar jag på i lokalen för fullt, alltså inte med det jag vill jobba med utan med att få den trevlig så att man kan jobba där. Det tar sån tid, målar, och lägger golv, ger upp och fäller en liten tår, reser på mig och börjar om igen. 

Inte blev det bra men det får vara, golvet är för ojämt och jag är inget proffs så jag ger upp. Det blev fint på ytan och känslan är viktig för mig så jag kommer ha en liten del såhär iallafall. 

Jag är så stolt över mig själv, har gjort mycket som jag aldrig förut trott att jag kunde, låssas liksom lite att jag kan och hoppar bara, det löser sig ju även om jag bryter ihop lite inemellan. Tänker att det väl inte är så farligt, bryt ihop och kom igen är ett bra måtto!

Nu längtar jag efter att få komma igång, få upp saker jag gjort och kunna visa det för er! Den nya overlock maskinen är på plats och bara väntar på att användas!!! 

Här är iallafall ett litet smakprov på vad jag sysslar med! 

Sällskapssjuk och folkskygg...

Sitter i Ikeas restaurang och känner mig lite ensam samtidigt som människorna runt mig tycks invadera min sfär. Det är så ibland, folk kommer mig liksom så nära utan att de ens vet om det. Jag kan bli väldigt påverkad av någon som bara går förbi mig på stan, det liksom rubbar mitt inre. 

En bit bort står en kille och gråter efter mamma, bredvid honom står en äldre kille och ser mycket bekymrad och osäker ut, jag får ont i magen för båda två. I soffan bakom mig sitter en sliten man och dricker kaffe, jag byter soffa för jag kan inte se honom utan att jag blir illa berörd. Hela tiden finns människor runt mig som mår dåligt och det gör att jag mår dåligt.

Jag har tidigare tänkt att jag är knasig, så farligt är det väl inte. Jag har försökt strunta i det, sopa det under mattan och ignorerat, lagt locket på. Resultatet är att jag bli jätte trött och ledsen, har tyckt att jag är lat och svag som bara känner så mycket hela tiden. Har tänkt, "Att jag inte bara kan köra på, jobba vidare och inte vara ledsen i tid och otid!"

Sen fick jag höra om HSP highly sensetive persons. Först tyckte jag att det inte riktigt stämde och jag gillar inte att sätta etiketter på saker och ting. Men när jag fick höra om startskörhet föll det på plats. Det handlar inte om att nått är fel på en utan om att vissa har en extra känslighet (gillar inte riktigt de begreppet, men okej).

Det handlar helt enkelt om att det finns flera som är som jag, fler som hamnar i samma situationer, känner otroligt starkt och mycket. Kvinnorna som skrivit om detta heter Margareta och Doris och jag är otroligt tacksam för deras klokskap! Det har hjälpt mig enormt mycket att få knep och råd som  man kan ta till för att må bättre och leva ett bättre liv.  Det har varit rätt jobbigt ibland för man måste jobba med sig själv och öppna upp sånt som man för länge sedan gömt långt, långt in, men det är så värt det och det är anledningen till att jag idag håller på att starta eget, gå min egen väg och göra det på mitt sätt.

Boken jag pratar om heter Drunkna inte i dina känslor och är en handbok för starksköra. Den handlar om hur livet kan knasa till sig och vad man kan göra åt det. Den handlar också om att man inte är ensam i detta och att man absolut inte är fel! 

"Helt rätt är vad man är!" 

För att citera författarna Doris och Maggan.

Tusen tack åter igen!!!

Dröm stort, flytta berg...

Jag har alltid trott att det på något sätt borde gå, det måste finnas en lösning. Jag är en obotlig optimist som älskar att tänka utanför ramarna. Det bästa jag vet är att släppa tankarna och fantasin fri och se var den hamna. Det är vad jag gör när jag är kreativ och skapar, jag tar en av alla mina miljoner idéer och släpper den fri. Det är då jag är som bäst, då jag mår som bäst, det är då jag drömmer stort och ibland flyttar berg.

Det är inte alltid jag får medhåll i mina "knasiga" idéer och jag är alldeles för lyhörd och för oroliga över vad andra ska tycka att jag lite stålmannen tappar kraften av kryptoniten. Jag vill helst göra saker färdig innan jag visar upp det, för innan jag kan visa upp min färdiga vision kommer ofta rynkade näsor och pannor i ett stilla, "Det där går väl inte?".  

Jag ser så tydligt min vision och nu har jag tagit ett steg närmare att kunna visa den för er. Det är såklart riktigt läskigt, att våga ta steget och inte hämma sig själv av vad jag tror att andra ska tycka. Att välja den större lokalen som helt klart måste renoveras en aning men som samtidigt har möjligheten att bli mer av det jag drömmer om.

Nu ska jag strax iväg och hämta nyckeln och sen  är det bara att kavla upp ärmarna och börja renovera, drömma stort och flytta berg, allt är möjligt!

Personlig utveckling och Blondinbella.

Det är inte lätt det här med magkänslan, den finns där men kan alltid överröstas med en massa annat. Det är svårt att våga följa den, det finns så mycket av vad man borde och hur saker måste vara. Jag kan inte riktigt lita på den, vågar inte följa den för tänk om jag bara misstar mig, tänk om jag inte förstår den och tänk om den är fel.

Jag vet att jag ofta gör såhär, känner något i maggropen, men fortsätter framåt. Jag vågar inte stanna upp, kan inte låta bli. Jag försöker envist hitta aspekter som kan vända min magkänsla, bevis som jag missat. Ofta leder det bara till en spiral av magont tills jag kört det så långt att jag bara måste ge upp.

Men skam den som ger sig, utveckling är min stora favorit här i världen. Jag älskar att utvecklas och den här resan är verkligen en i personlig utveckling och massor av ny kunskap. Det slog mig att jag ofta är så stressad i att förstå min magkänsla att den inte hinner ikapp mig. Sov på saken är ett mycket bra måtto. Ibland behöver man till och med en hel helg för att saker och ting ska falla på plats. Jag inser nu att för att kunna följa magkänslan behöver jag även förstå den och det kräver lite tid, några djupa andetag och att sluta forcera tanken. 

Efter en helg i Stockholm börjar det falla på plats. Allt som jag proppade in i huvudet i min hets att förstå min obehagskänsla i maggropen har hittat sin plats. På vägen fick jag en massa bra ny kunskap om entreprenörskap inte minst från Isabella Löwengrip även känd som Blondinbella! 

Hon pratar om att köra på, att våga satsa och att man ska använda det andra har att säga till sin fördel. Ta vara på kommentarer för att se att man är på rätt väg liksom. En sjukt vass tjej med massa glöd och driv, jag tror vi har mycket att ära av de unga tjejerna, de är mycket bättre på att ta för sig och köra sin grej på sitt sätt! Mycket inspirerande tycker jag!

Jag har även fått andra bra tips på vägen, så som att inte lägga fokus på hur mycket man lägger in utan på vad man får ut av det jobb man gör. Det handlar om att optimera sitt arbete, att inte slösa bort tid och energi på sådant som inte ger en något i längden. Det tänker jag mycket på nu. Denna veckans fokus ligger alltså på organisation, vision, hälsa och företagskultur. Vad är det jag vill göra med mitt företag, hur vill jag att det ska se ut och vad ska jag satsa på. Vad är viktiga ingredienser för att detta ska lyckas! Stress är inte en bra ingrediens, det gör mig bara ledsen och en ledsen Johanna jobbar inte så bra! Så ett djupt andetag, en lunchpromenad, att lyssna på kropp och själ och bra god mat är första stegen!

Så nu kör vi! 

Envisheten och att inte ge upp

Förra veckan bestämde jag mig för att satsa på illustrationer, att fokusera och jobba med den delen av mitt skapande. Det gick upp och ner, började inte alls så bra!

Jag var verkligen inte nöjd och kände att det var en mycket dum idé att tro att jag skulle kunna skapa ett företag. De blir bara pannkaka av alltihop.

Men med fokus och lite envishet, samt en sambo som tyckte att jag skulle ta mig ut ur lägenheten, så tog jag mig an att försöka skapa placeringskort till mig systers bröllop och där lossnade det. 

Jag köpte grått papper och vit penna och genast blev det jättekul igen. 

Dessutom började jag att skriva bokstäver och när lilla N lärde sig sssss då kände jag att detta kanske var nått att jobba vidare på.

Jag började skriva ner allt

möjligt och det var verkligen jättekul! Nu har jag kort och barnboksidéer i huvudet och tycker att det omöjliga känns möjligt igen. 

Jag har lärt mig nu att det gäller att inte ge upp, att fortsätta lite till, att ibland släppa taget och låta det vara och sen ta upp det igen. Nu måste jag bara öva mig på att följa min magkänsla...

Skräckblandat förtjusningspirr

De bara pirrar i magen, kan inte sluta tänka på det. Får svårt att sova när alla idéer håller min kropp fylld med pirr. När spännande möjligheter knackar på dörren då får min mage inte ro, huvudet snurrar och hjärnan bombarderar mig med bilder av saker jag vill göra. 

Samtidigt är de väldigt läskigt, alla gamla demoner gör sig påminda och jag kan inte tänka klart! Jag vill tänka klart! Oron över att falla pladask och rädslan för att inte duga till kryper sig på. Har jag vad som krävs, är det tillräckligt bra??? 

Jag är otroligt tacksam för alla fina meddelanden och gillande på olika sociala medier, ni ska alla veta att det ger mig kraft att jobba vidare. Jag hoppas verkligen att ni fortsätter och att ni är ärliga och säger åt mig när jag är på väg mot nått bra! 

Som tur är har jag levt i ett bebistöcken under lång tid nu! Man får lära sig göra viktiga beslut med maggropen istället för hjärnan. Så fort man kopplar in huvudet är de lätt att man rör till det med vad som varit och vad som skulle kunna bli!!!

Jag försöker hitta tillbaka till magkänslan igen så att jag kan ta rätt beslut! 

Fast egentligen har jag nog redan bestämt mig! 

Jag har redan hoppat!